Kontakt med Bella & Bimbo
Snart ska jag sova, men först måste jag bara skriva om de två roliga händelser som inträffat idag. För en stund sedan kollade jag mejlen och såg till min förtjusning ett mejl från en av valpköparna. Det var Bellas (F.d Ariels) ägare som skrev om hennes framsteg. Jag tar mig friheten och lägger ut en utdrag av mejlet. Jag log stort då jag läste det. De bifogade även två ljuvliga bilder på det lilla livet! Nedan ser ni dem.
"Hejsan!
Nu har vi haft "Ariel" som nu heter "Bella" i två veckor. Tiden har gått fort och Bella har utvecklats enormt mycket. Hon gör knappt några misstag inne, även om det ibland händer. Och hon sover oftast hela nätterna utan att vakna. I början var vi skeptiska och nervösa, timmarna innan vi hämtade "Ariel" tänkte vi, vad har vi gjort. Nu två veckor senare kan vi inte tänka oss att inte ha Bella vid vår sida.
Hon är ett busfrö i ett litet paket, hon älskar att jaga katter, äta fötter och tugga sönder händer. Men hon vet att det är fel, hon vill bara testa våra gränser för att se vad som är acceptabelt eller inte.
Att köpa Bella var ett beslut som vi aldrig kommer ångra, vi älskar henne. Vi var strikta med att hitta någon seriös, vi hittade er."
Särskilt tack för den sista meningen! ;-)
Och tidigare idag hände någonting annat, någonting vi i familjen verkligen längtat efter. Vi har ju fölt valparna från förra kullen så gott vi har kunnat, och hållit kontakten med valpköparna. Alla utom en. Bimbos ägare har helt enkelt inte svarat på våra försök att få kontakt, men idag ringde vår granne där hemma och hade nyheter.
Bimbo har bytt ägare. Tydligen fungerade det inte hos den ensamstående mamman och hennes två döttrar. Hunden hade tydligen blivit "döttrarnas" och de hade inte alls tagit ansvaret för henne. (En valp är ALLTID de vuxnas ansvar, man köper inte en valp till ett barn!). Morbrorn till ett par flickor som förr spelade i samma fotbollslag som jag och min syster, hade tyckt synd om henne och köpt henne. Här om dagen pratade han och vår granne, som reagerade då han nämnde vilka raser det är i tiken. De pratade lite och insåg att hunden var mammas fjolårsvalp. Han var mycket nyfiken på att veta mer, och mamma har nu fått hans nummer. Äntligen ska vi få veta hur det gick med lilla Bimbo! Så förhoppningsvis kommer det nyheter om denna, nu 17 månader gamla tiken. Jag hoppas verkligen att hon har haft det bra.
Det är helt magiskt för oss som uppfödare att få äran att följa valpen genom livet. Därför är vi oerhört tacksamma då ni valpköpare hör av er, oavsett om det är korta sms eller långa mejl. Bilder får oss att dansa glädjedanser! All kontakt är guld värd. Dagens två händelser har förgyllt helgen för familjen Brickman. Tack för det!
Bordercollie högg Lady
Jag hade plannerat ytterligare ett inlägg i går, av mer allvarlig karaktär. Men tiden rann iväg och nu sitter jag här efter tredje promenaden och en stadig frukost, redo att ta mig an tangentbordet. Igår blev Lady biten av en Bordercollie.
Vi var i Växjö för att uträtta några ärenden, och lilla Lady ville stoppa allt skräp på gatan i munnen. Som den tålmodiga matten man får vara distraherade jag henne med lite lydnadsövningar, sitta för godis. Vi har en valp som gör allt för godis, så hon är väldigt lättlärd. Tvärst över gatan står ett par i strax under 50årsåldern. De hade två bordercollies och kvinnans tonårsdotter med sig.
Då de såg hur duktg den lilla valpen vacr korsade de gatan och började att prata med oss. Hundarna fick hälsa, och de var väldigt trevliga. Lady ville leka, men ingen av hundarna var särskilt intresserade av det utan lade sig bakom sin husse. Lady fick nöja sig med oss och hundarnas matte.
Vi började prata om hundraser, uppfostran och vikten med att välja en ras som passar en. Jag pratade lite om Catchy, och de om sina tidigare hundar. Allt var frid och fröjd, tills hundarnas husse satter sig på huk.
Då sprang Lady fram för att hälsa på honom, och den yngsta av hans hundar högg henne, rakt över hjässan. Hon skrek, högt, plågat och hjärtskärande. Jag tror aldrig att jag blivit så rädd. Helt oprovocerat högg tvååringen den knappt 10 veckor gamla valpen.
Han släppte antagligen direkt, även om det kändes som om det pågick i en evighet. Lady gallskrek och rusade runt oss och gömde sig i mitt knä. Snabbt kollade jag om hon blödde, men hon var bara mycket rädd. Hundarnas ägare blev förskräkta.
I det läget har man en viktig skylldighet som hundägare. MAN SKA INTE TRÖSTA VALPEN. Man ska använda sin vanliga röst, eller en glad röst, när man pratar med en hund som blivit skrämd. Annars talar du om för hunden: "Det där var jättehemkst, stackars liten! Det där ska du vara jätterädd för!".
Det är tydligen så de många hundilskna hundar blir just hundilskna. Ett hundmöte som spårat ur en aning, kanske med valpen, eller den vuxna hunden. Som ägare har man pjåskat och tröstat, kanske för att man själv känner sig bättre. Man tänker kanske, att det bara är en bäbis. Man vill skydda den... Men vad tror ni händer nästa gång man träffar samma hund? Som ägare litar man inte på den. Man låter kanske inte hundarna hälsa igen. Kanske drar man in kopplet lite för att de inte ska komma för nära varandra. Du kanske lyfter upp valpen/den lilla hunden i famnen. Du kanske pratar "lugnande" med den. Du gör den uppmärksam på att det är någonting som är fel. Och i framtiden kommer din hund kanske reagera då den möter svarta hundar, till exempel. Inte för att den minns att den blev biten som valp, utan för att matte/husse har visat att svarta hundar är farliga och dem ska man vara misstänksam emot.
Catchy blev anfallen av en stor Schäferhane som valp. Vi gick förbi deras trädgård. Det var en fruktansvärd händelse, en riktig bjässe som slet av sitt tjocka läderkoppet och bara attackerade vår lilla tik, som om jag minns rätt då knappt var halvåret gammal. Trots chocken blev catchy inte rädd för schäfrar, eller stora hundar. Inte för att hon är tuff, utan för att vi som hundägare inte lät henne göra det.
Sedan finns det hundar med bättre/sämre minne, som faktiskt minns. Men ditt uppförande som ägare och ledare visar hunden att det inte är någon fara. Hunden ser på dig, och tänker ungefär "Husse bryr sig inte, då är det ingenting att bry sig om". Hundar är enkla djur. Det är därför de är så glada och underbara.
Ladys päls blev avsliten på två ställen, i pannan och mitt på huvudet. I övrigt är hon helt oskadd. Så det gick mycket bra, den här gången. Antagligen var den här tvååringen inte van vid att dela sin husses uppmärksamhet med någon. Den skulle försvara det som den tyckte var sitt, mot inkräktaren Lady. Hunden hade inte huggit förr, men var tydligen helst galen i sin husse. Det är en hund, som min mamma så vackert uttryckte det, riskerar att bli farlig. Tänk om Lady hade varit ett litet människobarn?
Hon är i mina ögon vår bäbis. Vår ögonsten. Och jag är fruktansvärt tacksam för att det hela gick bra.
<3
Utan min bäbis...
Mitt hjärta blöder, och jag är helt utom mig. Vi ska lämna bort lady ett par dagar!! Det gör så ont! Min lilla bäbis. men vi är tvugna. Jag ska dra hela historien:
Danne går i skolan till 16 på tisdag och ska därefter jobba hela kvällen eftersom de inventerar sitt lager. Alla som är anställda måste jobba, ingen kan smita undan. Så då skulle jag vara hemma hela dagen... trodde jag. Idag ringde Håkan från IFK Växjö. De hade panik och behövde en trestegshoppare till lag SM på tisdag. De åker på måndag kväll och kommer hem på tisdag natt. Det är i Stockholm. Klüfts är skadade, Camilla Johansson kunde inte pga barnen. Trots att jag inte tränat alls typ i sommar panikringde dem mig.
Det ska bli grymt roligt att tävla i lag-SM igen. Senast jag var med var 2008 i Göteborg. Då tog vi silver. Jag tackade glatt ja, och sedan insåg jag att Lady inte kunde följa med. Och inte kan hon vara ensam hemma så länge.
Som tur är har man underbara vänner. Jag panikringde Jecka, med goldenvalpen Siri, och bad henne ställa upp. Och det gjorde hon! Så Lady ska vara hos henne och Siri måndag kväll- onsdag morgon. Tusen tack för det!! Men jag saknar henne redan. (Jag hade en galen idé om att köra själv till stockholm och sova i bilen med hudnen om vi inte fick tag i hundvakt, men det slapp jag som tur var!)
Vi har förresten avbokat valkursen. Blev avrådda att gå så tidigt med henne, både ur mental och hälsosynvinkel. Vi var hos veterinären idag och bokade vaccinering och det övertalade mig verkligen. Från många håll har jag hört att det inte är bra att gå med dem då de är mindre än 4 månader. Och jag vill egentligen inte ta några risker. Jag ska se om jag hittar någon som börjar om någon månad eller två. För valpkurs vill jag ju gå med Lady. Tyvärr kommer det inte att finnas lokalt, men jag antar att vi får ta den smällen. Det var så perfekt med en valkurs så nära hemmet. Just nu är jag väldigt besviken, men det var kanske bäst så.
Jaja, nu ska jag gå och vara nyttig. Hjälpa Danne i köket och sedan äta laxen han lagar :-) Mums!
Torsdagstankar
Jag blir så rörd varje gång någonting liknande dyker upp. Vi människor är inte på något sätt förmer än andra djur. Vi är bara mer själviska, mer bekväma och mer skoningslösa än andra varelser. Vi dödar för nöjes skull, vi utplånar arter och förstör vår planet. Vi låter våra gamla släktngar sitta ensamma på ålderdomshem, skyller på skolan för att våra barn inte uppför sig, slänger enorma mängder fräsch mat, slår våra husdjur/boskapsdjur, även våra barn och fruar, vi låter barn fråna ndra länder4 dö av sjukdomar och krig därför att vi inte bryr oss om vad som händer i andra länder... okej, det var nog ett dystert sätt att se på mänskligheten.
Men det finns djur - och många människor - som gör det oväntade. Som bryr sig. Som kämpar. Som förstår och som istället för att trampa i andras fotspår hittar egna vägar, hittar vänskap och sätt att hjälpa andra. Människor och djur som själva blir lyckliga av att göra andra lyckliga. Här har vi ett exempel på det:
Ett stort Tack till alla dessa djur och människor. Om alla vore sådana skulle vi slippa både krig, svält och rasism. Då skulle världen uppnå det omöjliga: den skulle bli rättvis.
Artikeln:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7676607.ab
Antikrundan
Idag har jag kört vår lilla opel tur och retur till Kalmar. Vi våldgästade inspelningen av Antikrundan, ett program jag alltid tyckt mycket om. Nu är jag imponerad att de över huvud taget sänds. Vi stod i kö sammanlagt 4 timmar för att experterna skulle tycka till om några smycken och min brevkniv. Att människor ens står ut att vänta är imponerande!! Föär när man väl kom fram var det knappast värt det.
Jag ville veta materialen, ursprunget och åldern på föremålen, men allt jag typ fick höra var "Värdelöst". Inga av föremålen jag tog med är värdelösa. De är mycket värdefulla för mig. Men det ekonomiska värdet överstiger antagligen inte ett par hundralappar/st. Men det var ju inte det jag var intresserad av.
Experten jag hamnade hos var extremt arrogant och otrevlig. Han tittade knappt och var helt ointresserad av annat än smyckernas värde. Experten bredvid, å andra sidan, var lika underbar Live som han är i TV. Jag var gråtfärdig när jag gick där ifrån, efter den behandlingen. Hade jag fått prata med den andre hade jag nog inte känt likadant. Jag pratade med honom lite kort om ett av smyckerna, och då var han snäll och rolig. Intresserad av smycket, trots attd et inte var särskilt värdefullt. Vad han berömde, som den andra missade, var hur vackert det är. Men vad spelar ett smyckes utseende för roll? Det är tydligen bara värdet som är intressant.
Nej, jag var så jäkla ledsen och besviken då jag gick därifrån. Jag kommer aldrig mer att besöka en inspelning, oavsett vilka intressanta saker jag kommer över i framtiden. Värderingar har jag inget intresse av, och resten går kanske att ta reda på hos några lokala experter. Utan kö eller nedlåtande girigbukar.
Nåja, nu har jag gnällt. Dags att visa upp lite av bilderna jag tog under dagen.
Här ser ni de två ovan nämnda experterna. Han i rosa tröja pratade med mig. Det var honom jag ogillade så mycket, Han med röd slips var verkligen jättesnäll och jättebra. Likadan Live som då kameran slår på. Det kan man knappast säga om han rosaklädda.
"Värdelös"
Glad, rolig och trevlig!
Min tålmodige älskling som var tvungen att vänta utanför med hunden, som inte var välkommen in i själva lokalen.
Nej. Allt var inte dåligt. Det var mycket trevligt folk där. Bland annat min klasskamrat Jecka och hennes goldenvalp Siri (som var alltför trött för att vara intresserad av stackars Leksugna Lady). Eventuellt får ni se hennes styvmamma i TV i vinter. Hon hade visst något svärd som de ville filma. Det kändes roligt att träffas i kalmar när vi båda hör hemma utanför Växjö. Men så är vi bägge två alldeles för antikintresserade än normalt :-)
Lilla Lady däckade och sov hela hemvägen. På rundan skötte hon sig utmärkt, även om hon verkade tycka att all väntan var mycket tråkig. Men med tanke på alla leenden verkade hennes närvaro i ledet annars ganska uppskattad.
Jaja, nu gäspar jag snart sönder mina stackars käkar. Det har varit en lång och seg dag. Intressant, men tyvärr långt ifrån mina förväntningar. Hoppas att programmet blir mer givande än inspelningen. Fast förresten, ALLT är nog mer givande än inspelningen. Till och med ICAs helårsrapporter skulle vara mer givande (tro mig, har faktisk lyssnat lite på en sådan...)
En sista sak. Jag måste bara klaga på vädret. inte på att det var kallt och blåsigt (det var rätt mysigt), utan
för att det hela tiden pendlade mellan moln och strålande sol: det gjorde det fruktansvärt svårt att göra bilderna bra. De blev antingen under eller överexponerade. Så frölåt före bristande bildkvalité idag. jag är helt enkelt inte tillräckligt duktig på att fotografera ännu.
God natt!
Man kan inte annat
Han rusade flera varv runt villan i sin iver att få den lilla valpen att leka med honom. Tillslut fungerade det, men han fick också sin mattes kille och hans fördelsedagsbarfn till bror i hälarna. Det blev en rolig liten hundstund på gräsmattan ute på Hovshaga. Lady sov gott på hemvägen i bilen efteråt. Fast hon verkar alltid sova gott i bilen, det lilla odjuret.
Nu har lilla Lady träffar släkten, och hon har nog tagit sig in i ett och annat hjärta, med sin varma, bruna blick och huvudet på sned. Jag håller med en kvinna jag mötte utanför ICA häromdagen: Man kan inte annat än att älska valpar. Vi älskar i alla fall vår.
Här har vi bilder från lekstunden (tagna med Dannes mobilkamera):
Och Lady söker som vanligt skydd hon matte eller husse när omgivningen blir för läskig...
Grattis på 20 års dagen, Danne <3
Vad hände med valparna?
Hej,vi var den familj som köpte Baloo som numer heter Dexter. han är helt underbar och vi njuter varje sekund med honom! Kan tala om att barnen grät floder av glädjetårar när vi kom hem med honom!!!! Kan se om jag kan skicka nån bild på honom. Var hamnade de andra valparna? /rebecca
Hej! Jätteroligt att höra! Ja, var hamnade egentligen valparna? Mamma har ännu inte hunnit/orkat/kommit ihåg att skicka mig bilderna på varje familj, så jag har inte kunnat lägga ut det inlägg jag plannerat, med ett litet "privat" farväl till var och en och en liten förklaring. Och visst hade det varit extra roligt med bilderna, men vi får köra en liten presentation utan dem.
Lady, black and tan, flyttade till uppfödarens dotter Annie (mig) och hennes sambo Daniel nere i Alvesta i Småland.
Nemo, svart med vit haka, flyttade till en ung tjej vid namn Jennifer i Bohus.
Lafayette, svart med vita tassar och vita tecken, flyttade till ett ugnt par i Kareby, varav mannen är son till valparnas pappas ägare. Det lät kanske komplicerat, men det är det inte. Mamma kan inte komma ihåg vad han hette, men hon hette i varje fall Erika.
Cleo, tiken med överbettet, flyttade också till Kareby. Hon ägs nu av Emelie, systern till Lafayettes matte.
Den svarta hanen Blunder har hamnat hos Marko och Sussanne och trivs i derad familj ute i Lerum.
Tingeling, den svarta, lurviga tiken, bor med Karin m. familj i Frölunda.
Ariel, den lilla tantiken, bor också i Frölunda, men hos Anna-Karin med familj. Vem vet, de kanske träffas där och blir lekkamrater?
Ludde, den luddiga tanhanen, bor ute i Romelanda hos Pia och hennes familj. Senast vi hörde någonting därifrån mådde han prima och var en mycket duktig kille, och hans namn är fortfarande Ludde.
Bjässen Baloo bor i Kungsbacka, hos Rebecca och Mattias med familj. Han heter numera Dexter.
Triton, den minsta tanhanen har eller ska flytta med sin familj från Surte till Hådala. Matte heter Annika, men vad husse heter, det vet i varje fall inte min mamma.
Många av valparna har säkert fått nya namn. Då de hämtades var det många som inte hade bestämt sig för vad deras nya krabat skulle få heta. Vi väntar med nyfikenhet och spänning på att få nyheter från dem. Vill ni skcika in bilder till oss och kanske till bloggen, för att visa de andra valpköparna hur er valp utvecklas? Skicka gärna till
[email protected]. Det är roligt för oss alla att få följa de små tallarna. Och visst är det lite småytt intressant att veta hur det gick för sin egen valps syskon?
Förhoppningsvis lägger mamma in bilder i morgon. Vi håller tummarna för det, tycker jag. God natt på er, allesammans!
Siri & Lady
Lady ligger på min fot och sjunger så vackert för katten. Dock verkar katten inte alls uppskatta det, tvärtom! Och jag kan inte annat än att i smyg hålla med henne. Jag skulle knappast rekomendera min ylande valp en karriär som sångerska. En aning för falskt..
Så här ser katten ut när lady sjunger för henne:
Nu dödar Lady papperspåse, så jag passar på att skriva lite om gårdagen. Sedan tänkte jag att vi skulle gå ut och lägga oss i gräset. (Fast på en filt). Solen skiner även om det råder "växlande molnighet" i Alvesta för tillfället. Men åter till gårdagen, vad hände då? Jo, vi satte oss i bilen och åkte in till Växjö. Där väntade en gammal klasskamrat till mig med hunden Siri, en goldenvalp på 14 veckor.
Till en början var Siri rädd för Lady, som tog tillvara på övertaget genom att vara måttligt kaxig. Stackars Siri sprang iväg med svansen mellan benen och lade sig så långt bort som möjligt. Lady sprang efter. Gång på gång fick vi hänta tillbaka dem till den lilla parken utanför Jeckas (min kompis) hus.
Lady försökte förtvivlat få igång den andra hunden att leka... och så började det regna. :-)
Men Siri sprang bara till matte och tyckte inte alls att den där ettriga saken var något att hänga i julgranen.
Siri sökte skydd hos oss, och Lady rusade glatt efter!
Men sedan började det hända någoting... Siri insåg kanske att hon var typ dubbelt så stor somd en där kaxiga råttan.
Eller så berodde det på att Lady försökte kela med Siris matte?
Lady började tröttna på att Siri vek undan. 
Hon sökte skydd mot regnet under Jeckas tunika. :-)
Sedan började det spöregna, och även min kamera sökte skydd, under min jacka. Men därefter tog vi vovvarna till den större parken i närheten. Väl där tog vi människor skydd under träden, och Siri började leka med Lady. Dock förvandlades Lady då till den lilal mes hon är, och ville bara gömma sig. Hon tyckte mycket synd om sig själv, när den äldre valpen skällde, skuttade och sprang runt henne. Lad gnällde och skulle gömma sig bakom matte, husse eller Jecka. När inte det fungerade gnydde hon ynkligt och skällde på Siri. Det var två mycket trötta, blöta och ganska smutsiga valpar som skilldes åt i regnet senare. Siri gjorde sitt bästa för att lära Lady att gräva, och Jecka gjorde sitt bästa för att hindra sin hund från att gräva.
Sedan åkte vi upp till Maxi, och Lady däckade i mitt knä på en parkbänk under tak, medan husse v ar inne i butiken. Där efter åkte vi hem och käkade innan vi for ut på nästa äventyr. Vi kollade in hundklubben som Lady ska vara med i. En mysig stuga i skogen med en härlig äng/apellplan. Det blir nog lysande, tror jag. På måndag ska hon anmälas till en valpkurs. Det ska nog bli hund av den här lilla damen också!
Nej, nu ska vi ut i solskenet och lämna katten ifred!
Nemo har hittat hem
10 små valpar har hittat hem. Mamma har tagit kort på alla tio familjerna med de 10 små nya familjemedlemarna. Alla ska läggas ut här på bloggen. Idag, hoppas jag. Vi får väl se. När min mamma är inblandat brukar det heta "Bättre sent än aldrig..."
Nej, nu är det nog dags för lite lunch! I morgon blir det spännande. Då ska Lady träffa sin nya lekkamrat, goldenvalpen Siri. Och kanske bär det av till Brukshundsklubben för att spana in läget... Nästa vecka anmäler vi oss till en valpkurs med det lilla trollet.
Till alla valpköpare: Lycka till! Nu har äventyret börjat...
Lady leker Dusch
Vad tror ni själva? Jodå, matte fick sin dusch. Under tiden hängde valpen i duschdrapperiet. Och när matte försiktigt lossade de små tänderna från det blöta tyget, då blev valpen ännu lyckligare. Matte var där inne! Vart tror ni att den lilla valpen tog vägen? Jo då, rakt in i duschen!
Och när hon ändå var dyngsur tyckte matte att hon kunde bada ordentligt. Så hon sköljde av den stackars förrvirrade valpen med duschslangen. Liten valp blecv blöt. Och ren. Det var inte särskilt kul, tyckte hon. Mest läskigt. Men vad som var kul, var handduken! Den kunde man tugga på! Och det var jätteroligt när matte brottades med henne (torkade henne). Lilla Lady var så söt, ruffsig och fuktig. Och totalt överlycklig! Någon brydde sig om henne!
Här är de bilder som blev skarpa efter brottningsmatchen med handduken. Matte bytte ut handduken mot en kamera, men lika glad för det var Lady. Förutom att matte hela tiden flyttade på sig, så att valp skulle hamna på bild... Och nu sover en slutkörd valp vid mattes fötter.
Torkar alla valpar snabbt? Lady blev torr igen på en kvart. Fast sedan gick vi ut i regnet, hon och jag, och så blev hon blöt igen. Är det henens pälstyp, eller bara för att hon är så liten? :-)
Jaha, jaha...
Katten är inte riktigt förtjust i den där gnälliga råttan matte och husse släpat hem. Men igår sov båda två på min mage/bröstkorg. Det var ganska tugnt, men det gick! I natt låg bara katten där. Valpen låg vid mina fötter. I sängen. Personligen byter jag hellre lakan oftare än att gå miste om den mysfaktor det är att ligga och hålla om min varma hundvalp tills både jag och hunden somnat...
Nemo är fortfarrande till slau. Han är ensam hemma nu och väntar, längtar... kanske efter dig? Fortsätt att höra av er!
Hitta Nemo?
Första dagen i Ladys liv
Ägaren till labben, Dannes barndomsvän Niklas, var måttligt road av sin vovves entusiasm. Han flirtade med Lady han också, och till en början tyckte Lady bra mycket bättre om honom ähn hans svarta monster till hund. Men tillslut insåg hon att den gänglige unghunden var riktigt rolig. Då var han hennes största idol. Hon hängde honom i hasorna ända tills det var dags för Elvis och Niklas att åka. Då däckade hon.
Det var myckert svårt att ta kort på dem, för ingen av dem stod still mer än ett ögonblick i taget. Men jag gjorde i varje fall ett försök!
Nu ligger Lady vid mina fötter och sover. Det har varit en tuff dag i hennes unga liv! Och i morgon ska vi till ICA och träffa Dannes arbetskamrater... då lär hon bli lite bortskämd! Det finns ingenting hon gillar bättre än att sitta i knäet. Jo, förresten. Att tugga på näsor, hakor och öron medan hon sitter i knäet.
Leka toalettrulle
Hon är en knätofs. På promenaderna springer hon runt fötterna så att man snubblar över henne, gnällandes för full hals i hopp om att bli buren. Sätter man sig ner är hon i knäet. I natt sov hon tätt intill, nästan under, vår säng. På morgonen, efter att Danne gick till jobbet, låg hon vid mina fötter i sängen. Vi steg upp 10. hon verkar vara lika morgontrött som jag!
Hon viker inte en tum från oss. Gnäller så fort hon inte får sitta i knäet eller när hon tycker att vi är tråkiga. Hon moppsade mot katten i gårkväll. Morrade! och idag skällde hon ut granntanten. Hon verkar gilla den damen lika lite som jag... det är en tant som är fruktansvärt rasistisk och fördomsfull. Jag blir så ledsen efter att ha stannat till och pratat med henne. Men min lilla rotta till valp verkade dela den åsikten. Tanten fick INTE klappa på henne.
Katten ligger på sin pelare och stirrar på det där kaxiga, kavata pyret som just hade tuppjuck med en toalettrulle. Jag tittar på katten och ler.
- Se inte så irriterad ut, säger jag till henne. - Du gjorde likadant när du var liten.
Hon tittar på mig. Jag kan nästan se vad hon tänker. "Kanske det. Men jag var inte lika högljudd!"
- Nej, svarar jag, och ler. - Men lika bitsk!
Här har vi en bild på fjollan med sin toarulle, precis intill min dator.
Nu verkar det som om hon däckat igen. Det är ansträngande att äta toalettrulle. Om du har provat, så vet du det.
Förresten, letar fortfarande Ladys storebror Nemo efter ett hem.
Hitta Nemo?
4000 kronor är ett billigt pris att betala för en underbar familjemedlem.
Varning! Han är kärleksfull och älskar att kela! Det finns risk för att bli kärleksförgiftad om man låter honom sitta i knäet.
Nya hem
Det blev verklighet för en av valpköparna. Personligen tyckte jag att det var urgulligt! Föräldrarna åkte och hämtade valpen innan barnen vaknat. Mamma blev något förvånad då mobilen ringde och de stod utanför, strax efter åtta på fredag morgon. :-) Jag skulle ha velat se barnens miner!!
Det gick till ungefär så då mamma hämtade hem Catchy. Jag och min syster hade noll koll på när valpen skulle hämtas, så vi var inte alls beredda. Vi och mamma var i stallet, då mamma slår sig för pannan och säger åt oss att hon glömt handla. Vi får en sträng order om att stanna där vi är och inte hitta på något dumt, sedan tar hon bilen och åker. Vi rycker på våra unga axlar (hur gamla var vi? Jag var väl 14, syrran 12) och återgår till vårt älskade travsto som någon vecka senare skulle avlivas på grund utav kroniska besvär i sina ben.
Men när mamma kom tillbaka, ropade hon på oss från stallplanen, och vi skyndade förvånat ut. Och såg henne stå där med ett fånigt leende på läpparna, med den svarta lilla valpen i famnen. Tja, jag log nog lika fånigt. Valpen blev det tröst och det stöd vi småflickor behövde då vår älskade häst fick somna in. En älskad familjemedlem lämnade plats för en annan. Båda lika älskade. Men sorgen blev inte lika tung att hantera när man hade det nya lilla livet som behövde ens kärlek och uppmärksamhet.
Nu har jag varit sentimental nog. Här ser ni Linnéa, min lillasyster, och Catchy innan vi fick ta med henne hem. Flera valpar har flyttat nu. På mina stränga order har mamma tagit kort på de nya ägarna tillsammans med sina valpar. Det känns jätteviktigt, tycker jag. Om jag minns rätt har Blunder, Ludde, Triton och Ariel flyttat ut nu. Idag flyttar Lafayette, vad jag vet, och jag tar med mig Lady till Alvesta på söndag. Tingeling flyttar på måndag. Jag vet inte om Balou flyttade igår eller om det blir nu idag. Och resterande två, Nemo och Cleo, letar fortfarande efter DIG.
Nu ska jag gå och packa en lätt väska. Om tre timmar går bilen, och vi ger oss av hem till min underbara mamma, och till vår ovetande valp och tillika nya familjemedlem.
Nemo & Cleo
Och Nemo och Cleo söker fortfarande efter sina familjer. De längtar efter er!
Nemo:
Svart hane, lite vitt på hakan
Cleo:
Svart Tik, vita tecken
De är mycket sötare i verkligheten, men eftersom att de sällan sitter så still att mamma kan ta kort på dem är dert svårt att visa hur underbara de är. Men... de ger ju bara er eventuella valpköpare en bra anledning att kika frbi och titta på dem med era egna ögon! Och nu när de är leveransklara är det bara att ta med valpen hem på direkten... ;-)
Ett slag för valpen
Inga ord från mig eller någon annan kan beskriva vilken bra bok det är. Mamma säger själv: "hade jag vetat att jag skulle få tio valpar, hade jag köpt tio böcker och skcikat med valpköparna". Versionen jag har är en nyreviderad utgåva av en äldre bok. m ni inte kan köpa den, via internet elelr i affär, är det synd. Men kolla om den finns att låna på bibblotek i så fall, för den är tankeväckande och riktigt bra för den som skaffar sig en valp - oavsett om man har haft hund innan eller inte.
Här kan det gå och köpa boken:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127355586
Här kan man beställa andra böcker av samma, duktiga författare:
http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&author=Mickie+Gustafson&fromproduct=True
Kisseriet?
Hallå hallå! vet ni vad som händer idag? Jo, tio valpar ska lyftas in i mammas lilla bil, köras 7 mil till Allingsås, lyftas in till farbror vetrinären och göras redo för sitt nya liv! :-) Jag önskar att jag själv varit med och hjälpt till. det lär bli arbetsamt att hålla koll på allihopa... och på fredag fyller valparna 8 veckor.
Innan valparna gjorde entré handlade en del inlägg om vår lilla katt och hennes problem att hålla tätt. Det var ett tag sedan jag nämnde det, men det har inte varit på grund utav att hon slutat med det. Nej, det är helt enkelt så att valparna tagit mycket stort utrymme och överskuggat ett problem som jag själv bara vill glömnma.
Nu har katten gått på två olika sorters mediciner. Dock upplever jag det snarare som om det hela blivit värre. De senaste tre dagarna har hon kissat utanför baljan omkring 4-5 gånger. Tidigare dröjde det dagar elelr veckor mellan gångerna. Dock så ska hon till vetrinären då Lady ska på 12veckors vaccination. Båda djuren ska vaccineras, och lilla Geisha ska undersökas.
Katten som kommer att bli Ladys bästa vän (och inte tuggleksak!).
Lista på farliga hundraser? Knappast.
Jag känner en stark känsla av upprättelse då jag läser ett inlägg av Fredrik Steen, hundexpert tillika uppfödare, mycket erkänd här i Sverige. Han berättar på sin blogg att det förra året omhändertogs 43 stycken hundar av svenska polisen. Av dessa var...
...5 amstaff
...3 schäfer
...1 Leonberger
...1 Grand Danois
...33 blandraser
Inga renrasiga rottweilers, vilket enligt mig kan innebära en sak. Kennlar för rottisar lyckas uppenbarligen i hög grad sälja hundar till ägare som kan hund, kan vara ledare, kan engagera och aktivera sina hundar.
Blandrasuppfödare lyckas ofta sämre, uppenbarligen. Kanske är man bara så glad att få valparna sålda och en rejäl skräll i sparbössan. man tänker inte längre än så. Vilka raser som ingår i dessa 33 blandraserna är för mig okänt, men det är säkert såsom Steen säger, flera rottisblandningar.
Jag har ett oerhört ansvar, som nyblivande ägare till just en rottisblandning. Men jag vet, till skillnad från många andra, att det inte r rasen det är fel på, utan ägarna. Själv kommer jag göra allt för att upprätta ett gott rykte åt rottweilerrasen. Jag hoppas att de andra 9 valpägarna från Catchys kull får lika beslutsamma ägare. Jag tror att dem får det.
Läs blogginlägget själv;
http://www.djurmagazinet.se/index.php?option=com_k2&view=item&id=691:så-då-var-det-gjort&Itemid=1031
GPS
Bonita har fått nattgäster under "sitt" skrivbord.
Tingeling halvvägs in bakom blomkrukan.
Hur han lyckas kan jag inte begripa men största valpen SKA in under soffan:-) Ser ni att det är två stycken? Det gjorde inte jag men Nemo ligger där bakom, tro mig jag letade efter honom i flera minuter!
Ludde har gömt sig bakom bordsbenet:-)
Eller som Triton, under vitrinskåpet...
Blunder är pålitlig! Under samma lilla soffbord varje gång:-)
Fast tv-bänken duger lika bra fär Lady.
Eller som i Lafayettes fall under fåtöljen...
Det är inte bara Sleipner som som har många ben:-)
Lady och Ariel delar på dem i sann syskonanda:-)
Av tio valpar var det bara Cleo som jag inte behövde leta efter, den här gången:-) Men när siestan är över då är det full fart igen!
Det är en lillasysters privilegie att driva sin storasyster till vansinne:-) Ariel kanske är minst men ...
Typiskt, när vi har som roligast kommer mamma och lägger sig i!
Fast mamma brukar ju vara livärdigt med MAT! Fast inte den här gången:-(
Finns det inget godare där uppe?
Då leker vi väl istället:-)
Vem kommer högst? Triton eller Blunder?
Eller så gör viupp om vem som ska få sopborsten som vi lyckades smyga ut utan att matte så det:-)
Lady ligger och planerar egna rackartyg!
Eller så var det bara lugnet före stormen:-D
Gudrun var bara en västanfläkt mot den orkan som tio valpar åstadkommer:-)
Eller så är det det här som kallas mångkamp:-)
Ljudet av tio valpar som dundrar fram över parketten låter som en mindre elefanthjord:-)
Döda dammvippa...
eller gammal sko?
Med en valp i "huset" blir aldrig tillvaron tråkig vilket många snart kommer upptäcka. Snart är det flyttdax. Det kommer nog kännas bra tomt här hemma men trösten finns i att valparna kommer flytta till bra hem. Å lite skönt kommer det bli med sovmorgon:-)
Tre kvar
Det är alltid lika kul när en valp hittar hem! Och ikväll kommer ytterligare en familj och kikar...
Valparna är vid lecverans, förutom vaccinerade, försäkrade, avmaskade, beskitigade och älskade, även kattvana! :-) Fast jag tvivlar på att de förstår att Gråtroll är en katt. De tycker nog att hon är en konstigaste hund de någonsin sett.
Nu börjar det brinna i knutarna
Mamma hade först och främst besök av en familj som var hos henne igår också. Idag återkom det och beslutade sig för att Tingeling skulle bli deras nya familjemedlem. jag är väldigt avundsjuk, får jag tillstå! Hon är nog den sötaste tiken i kullen, förutom vår Lady! Hade hon inte varit helsvart hade jag nog velat ha henne... men personligen är jag så kär i valparnas mamma att jag inte ville ha en hund som påminde för mycket om henne. Man är fånig, eller hur?
Nej, jag är mycket glad för att hon är tingad. jag trodde att hon skulle ryka först, efter lurviga Ludde. Men ack, så fel man kan ha!
Sedan kom det ytterligare en familj som är lite sugna på valp, men mig veterligen har de inte tingat någon än. Alltså återstår nu Baloo, Triton, Cleo och Nemo. Tre hanar och en tik. Vi får se hur utfallet blir från den andra familjen som var där idag... men en sak är säker. Vill man bli valpägare till världens underbaraste vovvar, måste man agera nu.
Här är Tingeling tillsammans med lillebror Triton. Vad jag är spänd på är om några valpar kommer att få behålla sina namn... förra gången fick alla det, men denna gången kansle utfallet blir det motsatta? Personligen tycker jag att deras nuvarande namn är jättefina! :-]
Valpsjuka:-)
Men förtst kommer en liten förklaring till varför det varit lite bildtorka:-)
Åh, en kamera!
Men du! Vilket roligt snöre du har som dinglar från din kamera!
Går den att äta?
Varför ligger du där på alla fyra?
Snart tillbaka, ska bara se vad de andra har för sig...
Vad då stå still!
På tok för långsam matte:-)
Jag har bevisligen svarta valpar:-)
Och så till det som läkarna anser vara det näst bästa botet mot valpsjuka, lite nya bilder! Vad är då det bästa? Det kommer ni märka när era valpar kommit hem:-D
Träningsläger för blivande knähundar...
Men du får skaffa ett större knä matte. För vi är natutbegåvningar:-)
Men vem som skall ligga överst är ännu inte avgjort. Ariel och Cleo i en envig:-)
Jag väntar tills de tröttat ut sig... Tingelings strategi kanske fungerar.
Okey! Lafayette kastar in handuken. Åtta kvar!
Triton verkar ha tröttnat:-)
Lady har gett upp, eller?
Nemo bryr sig inte. Han har hittat annat att roa sig, aj, med!
Nu är det inte så många kvar. På dom!!! Tingeling sätter in stöten.
Lady funderar på om hon skall ge sig in i striden igen:-)
Varför inte!
Så jag åkte ut, får väl låtsas som om jag inte bryr mig!
Som de lekfulla valpar vi är hittar vi snart något annat att leka med. Tex en välstulen benvärmare:-)
Å den kan man ha massa kul med...
Storleken skall visserligen inte ha någon betydelse men... Kanske lite i största laget!
Medan tjejerna provar kläder gör vi killar det vi tycker e kul. Brottas!!!
Baloo verkar ha greppet om Blunder, för tillfället!
Eller så beundrar han Nemos mod. Att ge sig på mattes blommor, när hon sitter strax intill!
Fast det är bäst att ha någon att skylla på om hon skulle se mig:-) Ge mig en tass Lafayette!
Har du sett vad dom gör Baloo, så skulle vi två aldrig göra! När matte ser det:-)
Vilket Ludde instämmer i...
Och om jag skulle göra det... vem kan väl skälla på lilla mig:-)
Cleo blev något svartsjuk på Luddes stund i rampljuset...
Den nya sporten heter flest varv runt kistan, utan att bli yr...
Eller glömma att svänga...
När jag blir stor skall jag bli en boxer! TV-boxer, för mattes lär inte överleva min framfart!
Ja, ja! Jag skall gå där ifrån! But I will be back:-)
En sista "kvällspromenad" innan John Blund:-) För har man rusat runt i hög hastighet så kräver det sin tribut!
Natti natti!
Så nära som möjligt:-)
Är det detta som kallas möbeltassar?
Men våran mat-och-sov-klocka kan ingen rubba... Efter vila kommer mat!
Och matrast:-)
Och efter maten lite tandvård:-)
Det lär säkert komma fler bilder innan natten faller på. Men just nu ligger vi och sover. Matte önskade hon hade en diktafon så hon kunde spela in alla söta ljud vi gör när vi sover. Alla dessa knorrande läten,ljuden när vi drömmer eller vilket hon har fräckheten att påstå, när vi snarkar:-)
Här kommer ytterligare lite filmer!
Åh, vad skönt det är att vara helt ledig! Att inte ha någon tid att passa alls! Och i morgon jobbar jag kväll, så jag behöver inte ens lägga mig tidigt, om jag inte vill! Just nu känns det som lyx. Man får passa på, att sova lämnge på mornarna... snart, snart kommer en liten valp hem som man måste passa upp på! Tidiga mornar, det är troligtvis bara att gilla läget.
Men nu tänkte jag lägga ut filmerna från mamma. Hon har ännu inte lärt sig det, så jag får spela teknisk och göra det åt henne. Så, nu får det vara slut med skrivandet!
Här kommer filmer av lite sämre kvalité, då de är tagna inomhus.
Och nu ska jag äta kaffe och dricka frukost! :-D
Ett slag för att utvecklas!
Nu har jag inte träffat dem personligen, men över lag är det viljan att utvecklas som gör oss erfarna och duktiga oavsett vad det är vi sysslar med. Ingen föds som världsmästare. För att bli duktig krävs träning, misstag att ta lärdom av, källor att utgå ifrån... men utan viljan att lära blir dessa andra värdelösa.
Det är lätt att tycka att man är duktig, erfaren och så vidare, men det är då man faktiskt riskerar att sluta utvecklas. Det finns alltid nya saker att lära... och vem säger att det just du redan visste var det enda och rätta sättet? Hur erfaren man än är tycker jag alltid att man ska gå till någon plats där man kan utbyta kunskap, tips och idéer. Få inspiration och motivation till vad man än håller på med. I hundvärlden är sådana platser brukshundsklubbar, valpkurser och andra lydnadskurser.
Lärdom blir aldrig för tung att bära, hur mycket man än stoppar i ryggsäcken. Dessutom är ingen hund den andre lik: bara för att man uppfostrat den ena betyder det inte att det går lekande lätt med nästa. Nej, jag vill slå ett slag för alla människor som inte skäms för sin okunnighet eller förblindas av sitt eget ego. (Personligen hoppas jag att det är majoriteten av världens begfolkning, men det vet man ju aldrig...). Jag vill slå ett slag för alla som vill lära sig nya saker. Utmana sig själva. Utvecklas och ta ett steg framåt!
Jag hoppas att min kära mor lägger upp lite nya bilder på de små liven idag. Själv har jag inga att lägga ut... men om en vecka, då är det dags!
Videotorka? Knappast!
Leklusten växer allt mer...
Tidig jaktinstinkt. Lady har hittat ett byte, en spindel. Duktig vovve:-)
Till sin hjälp har hon en alldeles egen hejarklack.
Fast det är väl si så där med intresset:-)
Lafayette och Cleo har fått syn på nåt bra mycket intressantare.
Någon har hittat mammas avlagda märgben!
Eller om det är Tritons trädgårdmästar insats...
Oavsett vilket så var snart leken i full gång...
Förutom lilla Ariel som får en lektion i bra matskick av sin storasyster.
Eller så laddar hon batterierna för att kunna ge sig i kast med sina bröder. Det sista är mest troligt. Ariel e en liten tuff tjej:-)
Här ger hon och Tingeling äppelträdet en omgång:-)
Medan Cleo och Nemo gör sitt bästa för att visa bollen vem som bestämmer:-)
Sedan började vi leka med resten av syskonen.
Dåligt genomför "gömme". Lady hittade mig!
Baloo, Blunder och Ludde leker kull!
Det viktigaste är inte att vinna, utan att delta med liv och lust:-)
Fast jag ligger hellre här, där man kan ha det lugnt och skön och bara lukta på blommorn! Om det inte vore för att vi redan tuggat i oss alla:-)
I brist på blommor duger det gott med märgben:-) Fråga lady!
Eller Nemo som vakar över sitt ben som en hök. Blunder och Baloo hade inte en chans! Den här gången:-)
Men skam den som ger sig:-D
Fast det finns så mycket annat att tugga på.
Som bänken de tvåbenta unghundarna lekte med när de var små. Så länge sedan...
eller en gammal crockettbåge som matte satt fast staketet med...
Men är allt annat upptaget får det väl duga med vanliga hundleksaker.
Yes! Kom igen! Dra då!
Så var det dax för "herre på täppan":-)
Baloo försöker smyga sin upp från sidan, men motas effektivt ner av Ariel.
Systrarna Tan håller ställningen:-)
Men delad glädje är dubbel glädje...
Segraren utsedd! Lady vann:-)
Triton får nöja sig med ett tröstpris. Gissa vad:-)
Nu är det så, en gång för alla. Jag har sagt det förrut och jag säger det igen. Jag var här först! Det står Bonita på den här stolen:-) Ni kanske är pestiga när ni tuggar i min svans, hänger i mina öron och mungipor men när ni kommer och pussar på mig så är ni ganska söta. Kanske är det därför jag vaktar er och varnar när någon fara hotar. Kan det vara syskonkärlek:-)
10 dagar kvar...
Nu ska jag äta en sen frukost och dricka mitt morgonkaffe... och titta på valpfilmer! Tre nya. Det ska bli mysigt! 10 dagar kvar tills jag sätter mig i bilen för att åka upp och hämta min lilla parvel. Jag hoppas dessa tio dagar går snabbt! Men nu, till filmerna! Å min mammas vägrar ber jag om ursäkt för kvalitén. Det råkade visst bli motljus och så... men det går förhoppningsvis bra att titta ändå?
Fem kvar som vill hitta sina egna hem... ditt hem?
Solstolskampen
Okey! Så här är taktiken. Du anfaller från höger och jag tar svansen...
Räkna inte med oss! Vi har viktigare saker för oss.
Låtsas bara som om du inte hör.
Låt dom bråka om den där fula stolen det är du och jag som har pokalen:-)
Var det höger eller vänster?
Strunt samma! Anfall:-)
Om jag smyger så kanske hon inte ser mig.
Det gick inge bra:-( Nerputtad igen!
Dom kan ju försöka, de små liven:-P
Dom är visserligen många, små och söta. Menjag såg den först!
Må så vara men pokalen! Den har vi:-D
Min svarta Rottis. alias The Queen:-)
En gång i tiden var hon liten svart och knubbig:-)
Sen blev hon smal och "slångrig" det vill säga en kalv utan propotioner:-D
Å ärligt talat. Hon e inte varken söt eller vacker! Bara valp! Men det bästa av allt är att hon är vår!!!
Men en bättre kompis att busa med,kela med eller bara vara med finns inte.
Och en dag var hon vuxen. Den knubbiga valpen som tuggade på allt, den gängliga opropotionerliga unghunden som bara var... Förvandlades likt en fjärillslarv till en vacker hund. Min drottning:-)
Både vacker och söt på samma gång. Lika klassiskt fin som självaste Greta Barbo. Fast bra mycket billigare i drift skulle jag tro och inte lika stora krav på sin omgivning. Kärlek, uppmärksamhet, mat och motion är det enda gage hon kräver:-)
Av båda mina hundar älskar jag dem båda mest:-) Var och en för sin charm, sitt utseende, sin personlighet Min vackra svarta kloka Rottis och min odygdiga Black and Tan:-D
Nya filmer
Men kan man få ett bättre uppvaknande än då man kikar in på bloggen och hittar både bilder och filmer att lägga upp? Det tvivlar jag starkt på! De är så underbara, de här små liven! Glada, spralliga och nyfikna på allt. Nästa helg (inte den som kommer, utan NÄSTA) börjar de flytta ut. Till underbara, kärleksfulla familjer.
Men nu tycker jag att vi spanar in odågorna!
Jag säger bara: Stackars jordgubbsland!
sex veckor
SM i brottning. Små valpars favorit sport...
och i denna sport är alla grepp tillåtna tills syskonen ger igen:-)
Blunder avgick med seger! Den här gången:-)
Baloo finslipar tekniken i väntan på sin tur...
Än så länge är det glest på åskådarläktaren...
men den fylls snabbt på
Men recentionerna utföll inte till belåtenhet:-)
Jag skall ha ett allvarligt snack med den där journalisten
Jag ser honom han springer för brinnande livet :-)
och träningen fortsätter
Medan Blunder tvingas städa upp efter sig:-)
undertiden tar vi andra en välförtjänt paus:-D
(Av Carina Brickman)
