Gråtroll & Pixie
Men nu vet alla vilka de ibland omnämnda Pixie och Gråtroll är!
Gråtroll (hette först Gloria, men det vet hon inte om), 1½ år gammal.
Egenuppfödning, lillasyster till Geisha.
Pixie, åtta månader.
Uppfödd hos Pia, som köpte Ludde från fjolårskullen.
Rulla runt och spela blyg
Nej, nu måste man ju ta tag i sitt liv. Plugga. Idag har jag lyssnat på fyra föreläsningar, alla inom filosofi. Så det snurrar verkligen i skallen. Inte bara på mig, utan också på Lady. Vi har haft hårdkörning med inlärning idag. :-) Jag vill lära hemme att spela blyg och att rulla runt. Så vi har ömsom tränat det ena, än det andra. Fast, det enda jag vet att Lady lärt sig är att matte har en massa godis :-)
Katten är kvar i Bohus eftersom att vi kommer tillbaka i helgen igen för att dels söka fler jobb och dels börja "prova på" mitt blivande jobb. Det känns jättekonstigt, men nu slipper katten två 4-timmarsresor. Hon tycker nog mycket bättre om att vara kvar: Två lekkamrater och ett helt hus att busa i.
Lite bilder från helgen:
(Sorry, men den var ju så söt!)
(Mamma hund har snott husses strumpa ur tvättkorgen...)
(Jag VET att du, INNERST INNE, vill ha min husses smutsiga strumpa som jag har stulit ur tvättkorgen!!)
(Får jag också vara med er och leka?)
Kloklippt
Valp tyckte inte om att bli kloklippt. Karin gör det hela mycket mindre fjompsigt än vad matte gör. Men som sagt, man ska vänja sig vid att bli hanterad!
God morgon där hemma!
Tydligen inte. Men men, det blev en mysig kväll ändå går. Vi var uppe sent, jag, min syster Nea och Danne. Vi såg lite nostalgifilmer, och Danne somnade i soffan. Lady däckade intill sin matte, och vaknade tvärt när en kvinna på filmen började sjunga opera. Även mammas lillkatt, Pixie, reagerade. Jag tvivlar på att djur uppskattar just den musikstilen. Filmerna var förresten En prinsessas dagbok I och II, om någon är intresserad.
Sedan har kanske Pixie lärt sig en läxa. Man ska inte tigga frukost. Hon och Gråroll fick dela på en cognjacksmedwurst-skiva nyss, när jag åt frukost. Nu fick lilla Pixie upp den igen. Gråtroll däremot ser fortfarande mycket belåten ut där hon sitter intill ytterdörrren. Och på Linnéas golv ligger vår kat, Gandalf-Geisha, med ena tassen utsträckt. Hon verkar sova gott, vilket får mig att undra vad dem hittade på för bus under natten...
Nu är kontraktet på lägenheten påskrivet, och den andra ligger redan ute för intresseanmälningar på Allbohus hemsida. Det känns faktiskt konstigt att se SIN lägenhet ligga ute. Men men, den nya kommer att bli så himla mycket bättre! Hyresbolaget är jättetrevliga. Inte alls som Allbohus, som misstog mig för något bedrövligt socialfall och behandlade mig därefter. Ingen, socialfall eller ej, ska behandlas på det viset!
Men men, håll tummarna för mig i morgon bitti. Annars får väl katten och Lady leva på torrfoder i sommar ;-)
Vet ni vem det här var? Det var Catchy när hon var ungefär ett halvår.
En LITEN hälsning
Hej hopp i stugan!
Så just nu antar jag att både katten och hunden är måttligt glada på sina ägare. Katten ägnade hela göteborgsresan till att gnälla. Väl framme dock verkar hon glad och nöjd: leker med sina kattkompisar Gråtroll och Pixie, retas med hundarna och tigger potatisgratäng. Hundvalpen ligger utslagen på golvet efter att ha farit fram och tillbaka mellan sin syster och mamma, helt överlycklig över att ha någon att leka med.
Så idag har vi varit förbi den blivande lägenheten och kikat på dess omgivning. I morgon ska vi åka förbi bostadsbolaget och se om det går att skriva på kontraktet och välja tapeter.
Avslutningsvis måste jag skriva att Lady var jätteduktig i Oskarshamn (och så även annes släktingar, som hade tålamod med oss och vår fåntratt tll hundvalp). Och hennes kullsyster Nikita (född Tingeling) har gått in i sitt första löp! Grattis! (Och hoppas det ännu dröjer lite innan det blir Ladys tur...)
Härlig fredag
Det gäller bara att få flickorna (och kanske i viss grad deras föräldrar och i deras fall, farföräldrar) att ignorera Lady totalt, varken titta på henne eller prata med henne. Inga hastiga rörelser mot henne. Hon är bara åtta månader, situationen är helt främmande för henne och hon är inte trygg på den nya platsen. Tyvärr är det lätt att ha fördomar om henne.
Hon fick i varje fall leka med en hund i morse, en liten bjäbbig sak. Jag var mycket stolt. Jag hade nämnligen Lady lös och såg inte den äldre farbrorn komma med hunden. Trots det kom Lady på inkallning när den lilla hunden började skälla. Sedan kom kopplet på, hundarna hälsade och de började försiktigt leka med varandra. :-)
Nu ligger katten i mitt knä. Jag borde kasta ner henne och börja packa, fixa i ordning och äta något, men jag har ingen lust. Det är vackert vårväder och egentligen känner jag bara för att ta en enda lång promenad i solskenet. Men man kan ju inte få allt, inte sant?
Leka eller icke leka, det är frågan.
På lunchpromenaden blev Lady utskälld av först en golden och sedan en labrador. Och så hävdar dem att farlighet ligger i rasen...
Nej, riktigt så var det inte. Goldenhunden gick en bra bit bakom oss och ville antagligen vara med när jag och Lady lekte. Vi kastade pinnar, lekte med en tennisboll och hade dragkamp med kopplet. Antagligen stressade detta den andra hunden för den började skälla något otroligt. Dess ägare led av Alvestasyndromet. Han stannade och stod kvar tills vi kommit utom synhåll. Efter en stund kom han inom synhåll igen och stannade även då. jag förstår att hans hund blir stressad av att se andra hundar ha roligt om man gör så med sin hund. Har den någonsin fått leka?
En stund senare började jag leka med Lady igen, och överraskas av att en labrador vill vara med. han stod instängd i sin trädgård och tyckte nog att kopplet såg mycket roligt ut. Den hunden är bara ett par månader äldre än Lady, och fast vi aldrig mötts ute mer än över tomtgränsen är jag ganska säker på att han gärna skulle ha velat vara med. Jag tvivlar dock på att hönan Lady skulle uppskattat det. Den fegisen skulle nog tycka att den ståtliga hunden såg livsfarlig ut.
Att leka är jätteviktigt. Men det är viktigt att det är hunden och hundägaren som leker, det stärker relationen och ledarskapet. Men det ska vara ledaren som styr. Hunden ska när som helst sluta, och vara lyhörd för lekens nyanser. Man kan fostra sin hund väl genom att leka. Man kan leka fram lydnad. Lek är underskattat. De flesta man ser ute verkar tro att hunden bara är på promenad för att kissa lite på var tredje lyktstolpe. Variation och kommunikation är tyvärr mycket underskattat...
Så, vad ska man dra för slutsats?
Ingen, tycker jag. Farliga hundar är hundar som inte aktiveras tillräckligt, som inte uppfostras och som missförstås av sina ägare. Sedan finns det hundar med problem. det största problemet brukar hålla hårt i andra änden av kopplet...
Och det tror jag den där golden retrivern håller med mig om. Jag undrar när den senast fick leka som en normal hund?
Cirkushund?
Skämt å sido känns det verkligen skönt att ha fixat den saken redan nu, för att få lägenhet i Göteborg har vi fått höra är jättesvårt. Vi fick den första vi sökte, så vi var antagligen lyckligt lottade. Det är en tvåa på Hisingen, och det verkar som om det bor en Grand Danois på våningen över. En framtida lekkamrat kanske? Nu drar planerna för året igång på allvar.
Och jag måste säga att jag har en lydig hund. När jag skulle från datorn och hämta påtår på kaffet började hunden resa sig ur soffan för att gå med, men jag sa "stanna". När jag kom tillbaka stod hon såhär:
Jag bytte snabbt kopp mot kamera. Har vi en Cirkushund kanske?
Alla hjärtans dag
Idag är det alla hjärtans dag! Mitt ena hjärta är på sin nya praktikplats och gör sin hemmastadd, det andra ligger på sin pelare och blickar ut över sitt kungarike, och den trdje ligger i soffan och ömsom sover, ömsom tjurar. Varför detta? Jo, för att matte är taskig. Hon har bakat kärleksmums och så får valp inte smaka :-(
Det är en sådan skön dag då man får så mycket gjort. Jag pluggade, städade och bakade. Snart ska jag och Lady gå ut och leka en stund på ängen också. Pricken över i. På tal om att leka, det hände någonting mycket, mycket roligt igår!
Vi träffade Jeanette. DKlockan var runt 11 på kvällen och vi var ute på kvällsrundan och tog vägen vid ängen. På väg hem möter vi en kvinna med tre lösa hundar. Hundarna kommer springande och deras ägarinna ropade åt oss att slkäppa vår hund. Vi gjorde det. Lady blev skiträdd när tre hundar kom rusande, och att sitta fast i koppel var knappast rättvist. Det skälldes någonting fruktansvärt men vi lyckades ropa åt varandra, vi hundägare.
Kvinnan presenterade sig som Jeanette, och hon har bland annat egna valpkurser. Hennes hundar, mor och dotter schnauzer (?) och någon annan mycket mindre terrier, en tio årig och nästan döv liten hund, var alla nyfikna på Lady. Lady var också nyfiken, men blev antagligen väldigt trängd när de var 2-3 mot en. De andra hundarna tröttnade tillslut på henne och började leka med varandra, och då stod hon snopet och såg på och försökte nosa på dem. men råkade de snegla på henne, skällde hon ut dem.
Vi stod säkert och pratade i en kvart-halvtimme. Det slutade med att hon fick mitt nummer, och så ska vi träffas fler gånger och träna Lady på att umgås med nya hundar för att få bort hennes nervositet. Vi fick lite tips som jag ska följa upp. Lady behöver verkligen all socialisering hon kan få. Vi träffar så få hundar, att när hon väl träffar en ny, vet hon inte hur hon ska bete sig. Hundmöten är inga problem, men att möta andra hundar, det är tydligen jättehemskt och då skäller man och försöker krypa upp i mattes knä eller i varje fall så mellan mattes ben. Det hade varit gulligt om det inte vore för att hon faktsikt måste lära sig hur man beter sig.
Men som sagt, just nu ligger hon utsträckt i soffan. Det är jobbigt att tigga. Särskillt om det inte leder till någonting... ibland är det inte lätt att vara hund.
Krama dem du älskar en extra gång idag.
Gör det varje dag!
Hundkompis
Visst är Lady och hennes hundkompis söta ihop? I brist på Bonita måste hon ju hitta en annan lekkamrat. De leker ihop, och sover ihop... så länge matte inte ser det och tar ifrån henne hennes nya kompis. Bilden är förresten taget av Danne, men beskuren av mig :-)
Jösses, vad stor hon har blivit! Tänk att hon snart fyller 8 månader!!
Facebookgrupp!!
Detta för att lättare hålla alla valpköpare (numera är benämningen hundägare lämpligare) om eventuella nyheter eller sammankomster. Det är en öppen grupp för alla med anknytning till hundarna, för att kunna följa varandra och kanske få tips och information. Lägg upp bilder på era odjur så att de andra får se, då och då! Skriv något om ni gjort något roligt, om hur er hund har det eller vad som helst.
Gruppen är inget måste, mest en rolig grej. Jag har ingen aning om hur man sköter den, så hjälp mig gärna genom att gå med eller gå ur, bjuda in andra eller skriva något.
Gruppen heter:
Och går det inte att gå med, säg till så får jag se vad jag gjort för fel.
Tanja-dag!
Lady gjorde allt för att få den äldre tikens uppmärksamhet. Till exempel hittade hon en pinne som hon stolt rusade runt Tanja med. Och så naffsade hon Tanja i svansen när Tanja inte ville leka. DÅ kom Tanja också igång! Eftersom att Tanja jagar om hon kommer lös var hon kopplad, och Mojje fick ideligen be henne lugna sig. Jag tror att hundarna hade väldigt kul ändå. Lady tvärdäckade i varje fall då hon kom hem.
Debatten fortsätter...
Ingela Wik (som vi förövrigt skulle gått valpkurs hos), skrev en jättebra artikel för några dagar sedan. Läs den!!
http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/forbud-mot-farliga-raser-ar-ingen-losning-pa-problemet(2272433).gm#articleimage-popup
Och bilden som hörde till var nästan lika bra den, och passade jättefint in.
Toppendag!
Ännu en toppendag! Solen strålar från en klarblå himmel. Vi har gått ett varv runt spåret idag också. Inte en människa syntes till, så Lady fick springa lös hela rundan och plaska i vattenpölar. På hem och ditvägen gick hon jättefint i kopplet, även då vi passerade människor och andra hundar. På hemvägen mötte vi fem stycken. Tre flydde ut i kanten av gångbanan, och två stod med husse utanför ICA. Lady gick stolt förbi dem trotts att båda reagerade på henne och ville fram. Men Lady verkade hånflina mot dem. Hon hade en pinne i munnen. Ha! Hennes pinne, ingen annans! Dock hamnade hon mellan två hundar precis i vårt område. En av dem är (antagligen) omplacerad. En gigantisk brun hund, som nästan drog omkull sin ägare. Den verkar agressiv då den krumbuktar oich drar, men det kan lika väl vara ett felbeteende och att den inte vet hur den ska bete sig. Jag skulle aldrig släppa Lady med den hunden...
Oavsett, då vi mötte den samtidigt som en liten hund kom på andsra sidan, släppte Lady sin pinne.
Nu sitter jag med katten i knäet. Vi ska snart ner i källaren och röja lite, för vi ska till Växjö sen. Jag tänker ge bort en del på second hand. Det är kul om prylar kan komma någon till nytta. Och ikväll ska vi räkna på om vi ska tacka ja till en lägenhet i gbg. Ekonomin avgör. Lägenheten är verkligen finfin men det kan bli tufft första två månaderna med dubbla hyror, flytt och eventuellt försenad lön på jobben.
Men den dagen den sorgen.
Härliga sovställningar...
... fast de vaknade ju då kameran kom fram. :-)
De vita tussarna är innehållet i Helge som numera är ganska plockad. Helge var ett gosedjur Lady fick av mamma, en orange älg. Vila i frid, Helge!
Dagen har ännu inte vaknat
Jag tror att nyckeln bakom självdisiplin är att inte tänka, bara utföra. Dock är jag en mycket ifrågasättande person av naturen, vilket kanske kan göra det svårt att ha disiplin, vad vet jag? Men efter år av träning sitter det nog i hjärnbalken, för det var inte svårt alls idag. Danne är snarare ett lysande exempel på en ifrågasättande person. jag behöver inget skäl att gå upp. Han måste ha många, och är de inte tillräckligt bra vinner ändå sömnen. :-) Han ligger förresten fortfarande i sängen.
Det är så härligt att gå ut tidigt med Lady. När nästan ingen är ute. Hon är en kaxig dam.... men så fort någon råkade komma liiite för nära morrade hon och reste ragg. Personen i fråga förflyttade sig genast till andra sidan av gatan. Hon tystnade emmellertid då jag sade till, men raggen, den stod kvar tills mannen försvunnit in bland skuggorna. Jag tvivlar på att vi behöver känna obehag då vi är ute och knallar på Göteborgs gator i sommar.
Hon uppfann också en ny lek. Smälltvattnet från igår hade frusit, och en snart åtta månaders valp roade sig med att skutta på isen så att den knastrade och bröts. Det såg mycket lustigt ut när hon med vilt vifdtande svans skuttade och försökte se vad det var som lät på en och samma gång. Först trodde jag att hon blev rädd när det brast, men icke. Hon hoppade och skuttade tills sträckan tog slut. Sedan lekte vi lite med kopplet. När vi fick möte av en tjej påväg till jobbet var Lady så fascinerad av allt annat att hon knappt märkte det.
Annars är Lady en riktigt nyfiken liten dam. Hon blir modigare och modigare tack vare den där nyfikenheten. Igår, när vi gått spåret och följde husse runt Alvesta för att söka praktikplats, vågade hon till och med sticka fram nosen och försöka nosa på några som passerade väldigt nära. Jag lät henne faktiskt hållas. Om människorna väljer att gå en meter ifrån mig och min hund när det finns tio meter gata att gå på tvivlar jag på stt de är särskillt hundrädda. Särskillt ifall människorna sneglar på henne och ler.
Men jag kan ha fel! God morgon!
En toppenmorgon!
Först vaknar man till av att en valp på sju månader kommer krypande upp från fotänden av sängen för att lägga sitt huvud under min haka. Det blev världens morgongos innan hon fick frukost. Sedan stack vi ut på vår morgonrunda. Solen sken och det var slask överallt. Riktigt blött men också riktigt vackert! Strax utanför dörren får jag syn på en ung tjej med en hund i koppel. Hon är påväg åt mitt håll, och på Alvestavis togf hon för givet att jag skulle gå andra hållet med min hund (I Alvesta går man inte närmare varandra än femtio meter eller så). Men då växte hornen ut på mig! Vi skulle öva hundmöte.
Så jag tar Lady och promenerar bara rakt förbi henne. Hon blev riktigt paff, tryckte upp sin hund mot gräsmattan, stannade och höll honom riktigt hårt tills vi passerat. Lady ville gärna hälsa, men jag behövde bara visa henne med handen att hon skulle gå bredvid mig. Vad gör Lady då? Faller tillbaka och går fot bredvid matte. När vi passerat den andra hunden, gjorde hon något jag inte väntat mig. Istället för att, som vanligt, stanna och se efter den andra hunden, sökte hon min uppmärksamhet. Då lekte vi med kopplet en stund. Jösses, vad jag var stolt!
Sedan spatserar vi i solen vår morgonrunda, och får ytterligare ett hundmöte! Det är de första två hundmöterna jag varit med om sedan vi kom från Fuerteventura (om man bortser från då vi åkte in till Växjö och letade upp hundar). Två på samma dag!
Detta gick inte lika vackert, Lady gnydde. Jag tror bestämt att hon har lekt med den andra hunden tidigare, en labbe. Men då var Danne ute med henne och inte jag, så jag kände inte igen matten. Hade hon inte varit upptagen skulle jag frågat henne, men hon följde sin son till skolan och de var mitt uppe i en livlig diskussion. Labben verkade känna igen Lady också, eller så var han bara ivrig att hälsa på alla hundar, för han hängde i sitt koppel och svansen gick som en propeller. Ägaren höll honom hårt och mycket kort, så han hade inte en chans att nå fram till Lady.
Efteråt släppte jag Lady, för jag såg inte till en själ. Hon hittade små, små minimala pinnar som hon stolt kom springande med till mig. En av pinnarna var dock lite för stor för henne, den satt fortfarande fast i marken. Lady vet inte det än, men den sortens pinnar kallas träd.
Så kommer man hem, glad i hågen. Sätter på datorn och kollar mejlen. Jag har köpt en spegel på tradera, och jag hade fått mejl från säljaren. Det förgyllde resten av dagen för mig!! Läs nerifrån och upp.
Spegeln är så vacker!! Jag får den senast i början av nästa vecka. Och det är ännu roligare att köpa något om säljaren har humor. Det är en onödig pryl som kommer att pryda min byrå för resten av mitt liv, hoppas jag, och jag lär le varje gång jag ser den tack vare denna härliga säljare! Hur ser spegeln ut? Så här:
Maffig? :-) Jag älskar den redan. Lätt värd dryga trehundra kronor! Nu ska jag äta upp min frukost som blev försenad eftersom att jag fastnade i mitt plugg efter att jag kom in på morgonen (gick upp strax efter nio och var inne igen vid tio). Det är roligt att studera någonting man tycker om. Tiden flyger förbi!
Hoppas ni får en toppendag, det har jag fått!
Hundträning
Det gick över förväntan. Jag börjar själv förstå den kunskap jag insuper från bland annat Fredrik Steen; om att det ofta inte är några problem med hunden, det är i kommunikationen med hundföraren det brister. Tänk er att få instruktioner till en uppgift på ett främmande språk. Hur lätt skulle det vara? Nä, då måste man använda något gemensamt; kroppsspråk och beröm. Beröm kan vara ett leende, en klapp, en godis eller lite lek en stund. Mellan oss människor räcker ofta ett leende. Jag börjar äntligen lära mig behärska denna konst: för även om det låter sätt är det tålamodskrävande och det tar ett tag innan man lär sig.
Ytterligare en sak som kanske gör oss till bättre hundägare var att vi äntligen kom förbi ett apotek. Lady åker bil då och då, och hon klarar det galant. Men hon tycker inte om det. Hur vet vi det? Jo, hon börjar ofta dräggla eller fradga. När man stannar är hon helt vit eller dyngsur kring munnen, och jag gillar inte det. Hon är en aning illamående och brukar bli dålig i magen.
Vi vill att hon ser bilen som en positiv och trygg plats. Det känns som om det går bättre och bättre, men vi behöver hjälp. Vi har därför köpt ett medel som lugnar. Man sprayar det i bilen varje resa. Förhoppningsvis gör det henne tryggare nu när hon är ung så slipper hon obehag i framtiden.
Men nu ska vi sova! God natt!
Snöpromenad
Inte illa för en mobilkamera? Bilderna togs under julhelgen någon gång, då jag var ensam ute med vovvarna på ängen. Den 21 december, för över en månad sedan. Snacka om att jag är seg med att lägga ut bilder... om det kittlar minnet, kan jag berätta att det var samma dag Lady träffade Nemo (som var jättestor och jätteläskig enligt henne) och en schäfertik som Bonita kaxade med. fast jag kanske inte skrev om det? Vad vet jag?
Hemma igen
Nu är vi hemma. jag lyssnar på föreläsningar och Lady tar igen sig i soffan. Katten ligger i fönstret. Jag trtor båda två håller med mig om att det är skönt att vara hemma igen. Scrolla ner på bloggen om ni vill se bilderna på då Bonita och Lady gick genom isen. Jag har min sladd här så äntligen har jag kunnat föra över bilderna.
Trött Lady
Kamphundsdebatten
Dock var den nog för lång, för de har tagit bort massa mellanrum både i texten och de radbyten som skulle underlätta läsningen. Men vad roligt!! Smålandsposten ska ha all credit för att de också ger hundägarnas syn på saken.
Om en enda person får sig en tankeställare, då är det bra. Då är jag nöjd. Sedan finns det alltid dem som inte bryr sig, de som inte vågar förstå och de som inte vågar ta till sig det. Men det känns så bra att få ge svar på tal!!
Här nedan ligger den:
http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/article2264303.ece
...
Borta bra men hemma bäst
Ladys reaktion var söt. Först hade mamma plockat fram våra jackor för att ge till pappa. Då hade hon känt vår vittring, och försökte slicka i sig hela sopsäcken med jackor och allt. Mamma fick gömma påsen tills pappa kunde få den. Sedan, när vi kom och mamma öppnade för oss, stod hon helt stilla. Hon verkade inte riktigt tro sina ögon. Nosen började sniffa, svasens fart ökade. Tillslut sprang hon fram och tillbaka mellan oss, helt tokig av glädje. (Och stress, om man ska tro hundpsykologi, dock känns det mindre smickrande). Jag och hon gick ut på framsidan och hon hämtade en pinne. Sedan sprang hon stolt med pinnen i vädret fram och tillbaka, gurgandes och morrandes för att behålla min uppmärksamhet. Sedan lämnade hon knappt knäet på hela kvällen. Och var sov hon på natten? Jo, efter några vändor upp och ner ur sängen för att se om vi var kvar, om Bonita ville leka och om Catchy verkligen sov i vardagsrummet, lade hon sig till ro i fotänden som vanligt. Lyckligast var nog matte eller husse. För jösses, vad den där hunden ar varit saknad!
Vi får se när vi åker hem. Vädret idag är inte roligt att köra i. Det är kallt och regnigt och isigt. Både mamma och Danne sover fortfarande, trötta efter valppassande och resande. Jag och vovvarna har ätit frukost och varit ute och traskat. De sover under kösbordet alla tre. En blöt katt ligger intill mig, sur över att jag inte vill klappa hennes dyngsura päls. Och nu ska jag ta en kopp kaffe till. Jag har ägnat morgonen åt att plugga. Det är skönt att göra det när alla sover. Då blir man inte störd.
Och regnet fortsätter att ösa ner. Det är så underbart att vara hemma i kalla, regniga Sverige igen. :-)
Hundhållningen på Fuerte var inte som i Sverige. Vaddå koppel? Det tar man bara fram när man har en hund som inte förstår att vågorna är farliga. Här var en hund vars husse som tur var hann koppla hunden i tid, även om vi blev oroliga ett tag där...
