Cannea

Jag kom precis hem från den bästa morgonpromenaden någonsin. Två och en halv timme tog den.

Jo, jag och Lady gav oss av hemifrån vid nio, för att gå till ängen och sedan hem igen. Men på ängen fann vi tre hundar med ägare, som stod och pratade. Då vi skulle passera dem började deras hundar skälal, och jag satte Lady intill dem, tystade henne och fick henne lugn. De andra hundägarna berömde hur duktig hon var och frågade hur gammal hon kunde vara. Vi började prata, vilket resulterade i säkert en halvtimmes konversation medan hundarna nosade på varandra eller bara satt lugnt vid våra sidor. Sedan gav sig en av människorna iväg med sin lille hund, och vi andra gick ut på ängen där vi släppte hundarna. Det var en Schäfer/doberman vid namn Aida på 8 år och en yngre labrador på kanske 5-6, vars namn jag förtillfället glömt.

Det gick superbra. Lady lyckades få igång dem, och de lekte jättefint där på ängen tills vi började frysa. Då sa vi hej då och gick in. Väl innanför dörren visade klockan fem över halv elva. Woops. Men Lady har haft jättekul, och nu kommer hon kunna ssova gott under resan ikväll. Nu ska jag äta frukost!