Cannea

Vilken toppenmorgon!!

Först vaknar man till av att en valp på sju månader kommer krypande upp från fotänden av sängen för att lägga sitt huvud under min haka. Det blev världens morgongos innan hon fick frukost. Sedan stack vi ut på vår morgonrunda. Solen sken och det var slask överallt. Riktigt blött men också riktigt vackert! Strax utanför dörren får jag syn på en ung tjej med en hund i koppel. Hon är påväg åt mitt håll, och på Alvestavis togf hon för givet att jag skulle gå andra hållet med min hund (I Alvesta går man inte närmare varandra än femtio meter eller så). Men då växte hornen ut på mig! Vi skulle öva hundmöte.

Så jag tar Lady och promenerar bara rakt förbi henne. Hon blev riktigt paff, tryckte upp sin hund mot gräsmattan, stannade och höll honom riktigt hårt tills vi passerat. Lady ville gärna hälsa, men jag behövde bara visa henne med handen att hon skulle gå bredvid mig. Vad gör Lady då? Faller tillbaka och går fot bredvid matte. När vi passerat den andra hunden, gjorde hon något jag inte väntat mig. Istället för att, som vanligt, stanna och se efter den andra hunden, sökte hon min uppmärksamhet. Då lekte vi med kopplet en stund. Jösses, vad jag var stolt!

Sedan spatserar vi i solen vår morgonrunda, och får ytterligare ett hundmöte! Det är de första två hundmöterna jag varit med om sedan vi kom från Fuerteventura (om man bortser från då vi åkte in till Växjö och letade upp hundar). Två på samma dag!

Detta gick inte lika vackert, Lady gnydde. Jag tror bestämt att hon har lekt med den andra hunden tidigare, en labbe. Men då var Danne ute med henne och inte jag, så jag kände inte igen matten. Hade hon inte varit upptagen skulle jag frågat henne, men hon följde sin son till skolan och de var mitt uppe i en livlig diskussion. Labben verkade känna igen Lady också, eller så var han bara ivrig att hälsa på alla hundar, för han hängde i sitt koppel och svansen gick som en propeller. Ägaren höll honom hårt och mycket kort, så han hade inte en chans att nå fram till Lady.

Efteråt släppte jag Lady, för jag såg inte till en själ. Hon hittade små, små minimala pinnar som hon stolt kom springande med till mig. En av pinnarna var dock lite för stor för henne, den satt fortfarande fast i marken. Lady vet inte det än, men den sortens pinnar kallas träd.

Så kommer man hem, glad i hågen. Sätter på datorn och kollar mejlen. Jag har köpt en spegel på tradera, och jag hade fått mejl från säljaren. Det förgyllde resten av dagen för mig!! Läs nerifrån och upp.



Spegeln är så vacker!! Jag får den senast i början av nästa vecka. Och det är ännu roligare att köpa något om säljaren har humor. Det är en onödig pryl som kommer att pryda min byrå för resten av mitt liv, hoppas jag, och jag lär le varje gång jag ser den tack vare denna härliga säljare! Hur ser spegeln ut? Så här:


 
Maffig? :-) Jag älskar den redan. Lätt värd dryga trehundra kronor! Nu ska jag äta upp min frukost som blev försenad eftersom att jag fastnade i mitt plugg efter att jag kom in på morgonen (gick upp strax efter nio och var inne igen vid tio). Det är roligt att studera någonting man tycker om. Tiden flyger förbi!
 
Hoppas ni får en toppendag, det har jag fått!