Cannea

Borta bra men hemma bäst! Fy flåsen vad det var jobbigt att kliva ur sängen idag! Blev kanbske lite sent igår, eller så var det helt enkelt mysigare att ligga kvar under det varma täcket. Tanken på en timma ute i snön var inte direkt upphetsande.

Men nu var det avklarat! Valpkursen äre jätterolig, både för oss och för Lady. Idag var hon bara mesig när vi kom dit, skällde ut alla andra hundar så fort de så mycket som tittade på henne eller hennes husse eller hennes matte. Det var riktigt irriterande. Men nu har vi fått tips hur hon ska behandlas även då. Det tas tag i ögonblicklkigen!

Roligast på kursen var instruktörens förklaring till varför hundar hälsar så glatt vid dörren. Hon började med att fråga om någon av våra hundar väntar utanför dörren om vi går på dass, eller följer efter oss om vi lämnar rummet. Jag tror att hälften av gruppen räckte upp handen. Hon berättade något ganska intressant. Hundar är, som alla vet, flockdjur. Vad hunden gör när en flockmedlem försvinner är att följa efter och "vakta" personen, eller snarare se till att inget händer och att familjemedlemen överlever vägen till köket och tillbaka. Eller dassbesöket. Och försvinner man in på dass, blir hunden orolig, för att den där inne inte kan hjälpa till och vakta. Därför blir den "glad" när man kommer ut igen. Egentligen är det stress och lättnad över att husse/matte inte dött på vägen, inte övergivit hunden, lycka över att man är tillbaka. Uppmuntrar man det, har han en hund som kommer att traska efter en konstant. Man ska INTE uppmuntra det beteendet. När man kommer hem från matvarubutiken ska man neglegera hunden, för dåp visar man den på ett sätt hunden förstår, att du som ägare kan ta hand om dig själv och inte behöver hundens beskydd.

Det är inte glädje för att du är hemma. Smickra inte ditt ego med det. Det är stress och lättnad och ska INTE uppmuntras. Hunden ska inte hälsa fören den är alldeles lugn. Vi har fått order, att om Lady traskar efter oss i lägenheten, ska vi sätta henne någonstans att vänta. Tillslut kommer hon lära sig att matte och husse kan komma och gå ur rummet som vi vill. Inte så roligt va? Intruktören förklarade på ett mycket mer levande och härligt sätt.

Detta kommer att hjälpa ännu mer i ensamträningen, med tanke på att hunden måste inse att matte inte är i fara om hon går någonstans. Denna insikt är guld värd för mig. Jag visste att man inte skulle hälsa på en "överlycklig" hund. Nu förstår jag varför man inte ska det. Så nu har jag och Danne tagit ett litet steg i riktningen mot att bli riktigt bra hundägare :-) Hoppas jag!