En bamse i fokus
Nu är mamma i Växjö/Alvesta på besök - trevligt trevligt! Just nu står hon på balkongen och röker och Bonita trånar efter henne genom fönstret, döv för allt annat! Så mammatokig hon är! Catchy blev helt utom sig av glädje över att se mamma igen, det var rörande att se. Nu ska hon med mamma hem igen på söndag... jösses vad tiden gått fort! Och vad vi kommer att sakna henne! Synd att jag tillbringat den mesta tiden med att vara invalid... ähm... inte kunnat gå ordentligt. Jag säger bara det, hästar är farliga!
Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering idag eller igår, men jag har börjat jobba lite smått. Det är jättekul, men fullt upp och man är helt slut nu när man kommer hem! Särskillt i skallen, det är svårt att memorera allt som ska läras in. Men det kommer med tiden.
Mamma visade lite bilder på Bamse via Facebook. Jag tog mig friheten att lägga upp vissa av bilderna här på bloggen. De är, antar jag, tagna av Andreas Andersson, Bamses ägare, så tro inte att jag är fotografen bakom kameran. Men jag önskar att jag var det, för jösses, vad grann han har blivit! och gissa vad han väger? *Trummvirvel...* 45 kg! Fyrtiofem kilo! Woho!
Jaja, här kommer lite fina bilder på Catchys ende levande son. (Vila i frid, Balder)
Visst är han söt?! Och lik Catchy så att mitt hjärta värker. *Stort, gyllene leende*
