Katt i Lyan!

Man kan tro att det är kattungen jag har i knäet... men så är det inte! Där ligger min stora kamera. Med massor av helt kassa bilder på en kattunge som absolut inte vill stå still. Jag avskyr att ta bilder med blixt: inte bara för att ljuset blir så onaturligt fixerat och från en tokig vinkel, nej, utan också för att den måste ladda. man missar massor av hundradelars sekunder då katturslingen är ursöt eller urdum.

Nej, nu var det ju inte kameran jag skulle skriva om, utan katturslingen i egen hög person. För det första vill jag snabbt redogöra för hur resan och installationen gick. BRA! Över förväntan. I början klagade Gandalf högt över att tåget skakade och över lokförarens onödigt höga röst i högtalarna... och så självklart över att han blev bortrövad av två galningar. Men efter kanske fem minuter på tåget öppnade jag dörren in till hans bur och hade honom halvt i knäet (helt gick det inte, då ville han rymma). Och han tvärslocknade. Sedan sov han nästan hela resan, tre timmar. Då och då vaknade han och berättade för alla nya resenärer att han satt där. Han är en pratglad filur, vår lille Gandalf.

Väl hemma ställde vi ner kattburen några sekunder för att snabbt ställa iordning kattlådan och matskålarna. Sedan tog vi ut honom ur buren och satte honom på lådan. (Oj, nu kommer han och vill hjälpa mig att skriva blogg-inlägg! han gillar antagligen ljudet från tangenterna... o, nu tröttnade han igen! Det är tydligen mycket roligare att gömma sig bakom husses kuddar än att lära sig skriva.) Men lådan var ointressant. Istället ägnade han någon timme (eller halvtimme) åt att (Nu kom kattjäkeln tillbaka och snodde min mobil! Nej förresten, han ville bara ha mobilsmycket. Tji fick han!!) utforska lägenheten. Han berättade högtidligt om vad han tyckte och tänkte, och blängde på oss för att vi inte begrep vad han menade. Men otroligt                             nog var han väldigt kavat och orädd. Efter kanske tio minuter hittade han kattpelaren vi köpt - och den intog han med glädje! Snart fick han ett sött stolleryck, och så började vi leka med honom. Ingen rädd ka           kmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmy66666666666666666666666666666666666666666ttunge (Gandalf gick på tangenttbordet). Översättning: Ingen räddhågsen kattunge här inte.

Han sov hela natten. Han är en riktigt duktig kille som talar om när han vill någonting - vilket i stort sett är hela tiden. Han talar om när vi är tråkiga och ska busa med honom. Han berättar för oss när han gjort i baljan och vill att vi ska berömma honom. Han säger till när vi ska mata honom eller när vi är tråkiga och äter utan honom. Och där emellan måste han påminna oss om hans existens. Han svarar på tilltal - vilket jag tycker är väldigt underhållande.

Idag var vi borta några timmar eftersom jag hade tid på UM och vi passade på att ta en sväng på stan. När vi kom hem igen hade han skött sig alldeles utmärkt, och jag skulle inte bli förvånad om han sovit hela dagen. Han är en sömntuta! Och äter gör han också hela tiden. Han är så förbaskat söt! Och det är Danne också, när han springer efter kattungen hela tiden med bollar och metspön och allsjöns leksaker. Jag vet inte vem som har roligast: Danne eller Gandalf!

Fram tills nu har han inte varit så kelgo, men nu har han börjat slappna av även på den fronten. Han spinner i famnen nu - i går gjorde han det bara om han låg på pelaren eller golvet. Men nu ligger han hyfsat gott även i våra famnar - även om han oftast klagar när vi lyfter upp honom. Antagligen tycker han att vi är dumma i huvuudet som ska pussa och krama honom när han helst av allt vill äta upp våra skosnören och blommor. Och danne är såååå taskig som inte låter honom välta den lilla palmen på bokhyllan!

Jaja, stolt nybliven kattförälder som jag är sskulle jag kunna skriva i en evighet till, men nu kommer Gandalf tillbaka som revanch på blomkrukan. Istället sparar jag nu och lägger upp lite bilder istället!

Gandalf hittar SITT place!

Gandalf hittade ett badrum...

Ny i Lyan

På tåget


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0