Cannea

Nu ligger mammas annons uppe. Och jag kan bara le för mig själv och sucka: "men mamma då!" Om jag inte är helt snurrig så har hon lyckats stava fel på "rottwieler". Det stavas inte med två L, mig vetligen. Det andra felet hade hon sett själv, och det skrattade vi åt hemma i helgen. Våra valpar består av 105 procent hund. Läs själva:



Jaja, allt kanske inte kan bli perfekt. Men vi får väl hoppas att framtida köpare varken kan räkna eller läsa ;-) Nej, förlåt mamma. Jag ska sluta att retas.  Det är jättebra att valparna äntligen ligger ute! Förhoppningsvis leder det till fyra underbara hem till mina favoriter Bimbo, Bamse, Balder och Birka. För favoriten Bonita ska allt bo kvar hos oss!

I kväll lägger jag ut bilder från i helgen, eventuellt någon av alla videor jag spelat in också. Just nu sitter jag här i mitt rum i Växjö och väntar på att skolan ska börja. Just nu är jag mer sugen på att krypa ner under täcket och somna om igen. Valparna är helt bedårande, det kan jag verkligen intyga, men mycket sömn får man inte i deras närhet. Balder, den lille morsgrisen, har nämnligen lyckats lista ut hur man tar sig över mammas barriär, så sammanlagt var jag och Danne tvugna att lyfta tillbaka honom in igen 7 gånger. Tre gånger mitt i natten (och då var det jag som gick ur sängen!) oc fyra på morgonen. Och lyckades Balder inte smita, så satt han och ylade/gnällde/pep/sjöng. Allt för att locka mammas uppmärksamhet. Så jag har i alla fall en natts sömn att ta igen... Danne däremot sov som en sten i princip hela natten, den lyckosten!

Som sagt, så lägger jag upp mer i kväll. Jag vill främst bara skriva hur mycket jag saknar de små liven. Doften, känslan av deras ivriga tungor som tvättar ens haka eller biter i ens fingrar. Drar i ens kläder eller tuggar på ens tår. Det finns bara en enda sak som är gulligare än en valp. Och det är fem valpar.