Rapport från Bohus
Nu är man då hemma i Bohus hos valparna (eller hos pappa för tillfället då mamma inte har internet) och njuter av varje minut av skrikande, gnällande och gnyende. Därav blogg-torkan. Men jag tror att jag sagt det tidigare: Den som väntar på något gott...
Valparna har verkligen utvecklat personligheter! Ändå är de bara två veckor gamla.
Bonita är den lilla, luriga valpen som med hjälp av list stjäl tuttarna från sina syskon. Hon har den lenaste pälsen, som väldigt mörkt, grått silke, och klarblå valpögon som blinkar förvirrat mot alla galningar som trängs ovanför henne.
Balder är morsgrisen, som hela tiden ska ha uppmärksamhet. Får han inte mat när han vaknar så ligger han och skriker/gnäller ända tills mamma kommer och ger honom det. Ibland verkar det som om Catchy på ren tjiv håller sig undan... men han är söt. Han ser ut som en riktig liten björnunge. Kanske har han ärvt vissa bernen sennen-drag? Lurvigast päls, det har han i alla fall.
Birka är väl min personliga favorit. Hon är kaxig som en riktig liten viking. Hon tar Balders gnällande snäppet längre: hon ylar! Och sätter man sig ner är hon i knäet först: om hon så ska klättra upp dit själv. Hon är den av dem som mest liknar pappa Max, the Rottwieler.
Eller förresten, min favorit kan också vara Bimbo. Hon är inte lika bitchig som sin syster, däremot snabbare i att lära sig saker som att gå, vifta på svansen och gäspa (dock ej på samma gång än så länge). Hon är mysig och kelig, inte lika högljudd som Birka. Hon vet att alla älskar henne ändå, utan att hon ska behöva anstränga sig i onödan... en sann bimbo med mjuk och tjock päls och vackra, sömniga ögon.
Bamse. Han är verkligen favoriten nummer ett. Eller... okej, alla är väl mina favoriter. Men Bamse är den mest keliga av alla valparna. Han vill gärna bli kliad på magen. Och öronen. Och han älskar att sitta i knäet. En liten kelig sötsak är han. Och snällast, precis som den riktige Bamse. Och mjuk och kramgo!
Valparna har verkligen utvecklat personligheter! Ändå är de bara två veckor gamla.
Bonita är den lilla, luriga valpen som med hjälp av list stjäl tuttarna från sina syskon. Hon har den lenaste pälsen, som väldigt mörkt, grått silke, och klarblå valpögon som blinkar förvirrat mot alla galningar som trängs ovanför henne.
Balder är morsgrisen, som hela tiden ska ha uppmärksamhet. Får han inte mat när han vaknar så ligger han och skriker/gnäller ända tills mamma kommer och ger honom det. Ibland verkar det som om Catchy på ren tjiv håller sig undan... men han är söt. Han ser ut som en riktig liten björnunge. Kanske har han ärvt vissa bernen sennen-drag? Lurvigast päls, det har han i alla fall.
Birka är väl min personliga favorit. Hon är kaxig som en riktig liten viking. Hon tar Balders gnällande snäppet längre: hon ylar! Och sätter man sig ner är hon i knäet först: om hon så ska klättra upp dit själv. Hon är den av dem som mest liknar pappa Max, the Rottwieler.
Eller förresten, min favorit kan också vara Bimbo. Hon är inte lika bitchig som sin syster, däremot snabbare i att lära sig saker som att gå, vifta på svansen och gäspa (dock ej på samma gång än så länge). Hon är mysig och kelig, inte lika högljudd som Birka. Hon vet att alla älskar henne ändå, utan att hon ska behöva anstränga sig i onödan... en sann bimbo med mjuk och tjock päls och vackra, sömniga ögon.
Bamse. Han är verkligen favoriten nummer ett. Eller... okej, alla är väl mina favoriter. Men Bamse är den mest keliga av alla valparna. Han vill gärna bli kliad på magen. Och öronen. Och han älskar att sitta i knäet. En liten kelig sötsak är han. Och snällast, precis som den riktige Bamse. Och mjuk och kramgo!
Jag erkänner, jag älskar alla!!!
Kommentarer
Trackback
