Annie berättar...

Vi brukade kalla vårt radhus för Brickmans Zoo. Vi hade två katter, två kaniner, fiskar, damråttor, två-tre hanstrar och häst, fast det sistnämnda fanns som tur var inte inne i själva radhuset. De flesta familjer nöjer sig kanske med ett djur. Djur är verkligen personliga vänner, unika galningar som lockar till skratt och leenden.
Men det är något speciellt med en hund. Något speciellt med hundar i allmänhet. Till skillnad från många katter är hundar beroende av dig. Katten äger dig, du äger inte katten. Men i hundens värld existerar inget ägande. Du är en del av hans eller hennes liv. Du är hans eller hennes flock. Hon älskar dig och gör allt för att hålla dig på bra humör. För om du är glad, så blir din hund glad. Och då kan han eller hon göra dig ännu gladare.

Vi drömde om någon som mötte oss i dörren när vi kom hem från jobbet eller skolan. Om någon som alltid var lika glad när vi kom hem. I en tid av skillsmässa och sorg efter en häst som vi var tvugna att avliva, så längtade vi efter kärleken hos ännu en familjemedlem.

Det finns ingen större glädje, än att höra ljudet från springande tassar i trappan när man kommer innanför ytterdörren. Mitt hjärta smälter varje gång jag hör henne gnälla medan hon försöker slicka mig överallt som om hon vill säga: Välkommen hem, matte!

Då jag fortfarande bodde hemma, sov jag i en loftsäng. Och på helgmornarna brukade mamma ibland öppna dörren in till mitt rum i källaren. Ibland lyckades Bääs (som vi ofta kallar henne) trycka upp trädörren själv. Och så smög hon in och ställde sig nedanför sängen och sjöng "godmorron matte" högt och falskt. Alltid lika lycklig och lika glad att se mig. Det är ett sätt att vakna på som jag saknar mycket sedan jag flyttade hemifrån. Och de helgerna jag är hemma sover jag gärna i soffan, bara för att Bääs ska kunna sova bredvid mig.
///Annie

Vad känns bättre än att mötas av någon som glädjestrålande kommer emot än?

Catchy som gänglig unghund.

Catchy är det bästa som har hänt oss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0